Saknar när vi såg the vicar of dibley julspecial (the christmas lunch incident) på julafton.

Nyårslöfte för 2020: omfamna, och anamma ”tutto balutto lingot”.

Så tacksam över pop culture leftovers fyra och en halv timme långa avsnitt om the rise of skywalker.

Merry Happy Whatever på netflix är bra tv.

Tommy i Black Jack (Carl kjellgren) ser lite ut som necrobutcher i mayhem

I det här huset tittar vi på youtube klipp från my chemical romances återförening på julafton.

God jul. Fick en barn tallrik på julbordet idag :(

Värt det va att försöka sätta sig in i ”konflikten” kring henrik berggren-filmen.

Ska jag göra ett nytt försök med Focaults pendel? Maybe.

Carving the voices

Här sitter jag å lyssnar på random rules och tänker på mayhem och gaahl och läser gamla blogginlägg som vissa är ganska roliga men de flesta bara utmattande att ta sig igenom. Alla inlägg är också döpta efter diverse bm-låtar

Tänkte att det skulle vara bra om jag började skriva mycket igen, ofta alltså, för då kan man ju liksom spara sina tankar, det är ju omöjligt att komma ihåg vad jag tänkte den 5 augusti 2014 om jag inte dokumenterar det. Men sen kollade jag i mobilen där jag skrivit upp lite "lösa anteckningar" och detta var vad jag hittade (bland annat):

"När slog wi-fi igenom?"

Men i alla fall. Har börjat kolla på castle rock säsong 2. Det är rätt mysigt och lizzy caplan är ju fantastisk. Måste ändå sägas att den är mycket bättre än första säsongen? Som förvisso också hade sina stunder. Har också sett filmen "let it snow" som jag tyckte var rätt fin trots att i princip ingen i den hade något slags chatacter arc (vet ej vad d heter, snodde sägningen av nån på reddit som jag tyckte likadant som).

Ska se Mayhem ikväll

"Det är sorgligt."

Blev så arg igår när jag fick ett mejl från mig själv för 10 år sedan?? ämnesraden löd "Du." och sen själva meddelandet: "Det är sorgligt." Som om det var något jag behövde höra när jag stod kl. 17.15 och försökte få bukt med nåt jävla pappersstopp i kopieringsrummet på en arbetsplats jag verkligen inte vill vara på. Kunde inte annat än att sucka djupt och förbanna mitt 18-åriga jags förmåga att ge sitt framtida jag en moralisk knock out. Sen var det bara att fortsätta "öppna B2" och försöka slita ut papper.

Senare började jag faktiskt ömma lite den arme stackaren som skrivit det där. Det kanske inte var tänkt som en pik till marcus anno 2019, utan kanske mer en utsträckt hand. Jag mådde väl inte så jävla bra på den tiden heller, och anade kanske att det skulle fortsätta på den vägen. När jag tänker efter var det HT19 som mina dark ages började. Vi hade precis lagt ned vårt band och således hade mina enda konkreta planer för framtiden grusats, och min enda sociala fritidsaktivitet försvunnit. Jag hade hemska heldagar varje fredag med svenska 3 på förmiddagen och engelska 3 på eftermiddagen, och hade inga kompisar i nån av kurserna. Jag var hemligt kär i en tjej på sp men hade fått reda på att hon hade en pojkvän i falun, så det lilla lilla uns av hopp jag hade närt innan hade krossats sönder och samman. (var dessutom tvungen att se henne varje vecka på engelskan) Hade börjat bli lite kompis med några i klassen men inte helt, minns att vi var på klassresa till stockholm och var på moderna museet och sen efter det var alla bara borta, jag fick gå runt själv inne i centrum i flera timmar, satt på kulturhuset och läste sonic (intervju med bear quartet).

Försökte för skojs skull ta reda på mer exakt vad jag gjorde torsdagen den 19 november 2009 genom att gå igenom mitt blogg arkiv. Det närmsta jag kom var 18 november. Den dagen skrev jag NP i svenska B. Vill minnas att det gick ganska bra, fick VG, läraren "ville ge mig mvg" men det gick inte, minns ej vad det föll på. Efter provet åt jag mat i matsalen med min kompis kalle som försökte få med mig på en fest den kommande helgen. Sedan ägnade jag, i blogginlägget alltså, alldeles för mycket tecken åt att förklara varför jag inte ville gå på den festen, eller någon annan fest för den delen. Sedan skrev jag något om konserter, att jag önskade att jag kunde gå på Mayhem i Stockholm nästa vecka. Och till sist att jag var tvungen att gå och försöka lära mig nån jävla Nightwish-låt på trummor till ensemble-kursen.

Så jag vet inte, det var väl inte så himla härligt på den tiden heller. Och jag, dvs present day-marcus, ska i alla fall gå och se Mayhem på pustervik nästa vecka (typiskt krönika slut - en liten twist ;) )

Så störigt när man kollar på när big thief spelar Not på olika talk shows och de bara avslutar låten abrupt nån halv minut in i adrianne lenkers gitarr solo? Det ska pågå i evigheter.

En idé

Kul om det fanns en regel att den som varit inne längst i en affär ska betala först, så alla andra måste vänta även om de bara springer in för att "köpa nåt litet" :P

Har fan haft samma tandborste sen gulf kriget.

Är orimligt sugen på att börja läsa 90-tals x-men.

Helt annan grej: herregud vad alla killar på mellanstadiet, givetvis även jag själv, var besatt av "helsydda kepsar". Hade en ful gul wesc keps bara för att den va "helsydd". Något jag inte direkt är stolt över men ändå vill ta åt mig äran för är att jag startade trenden med trucker keps på min skola. Såg någon, säkert i nån amerikansk skate video ha en trucker, "en sån måste jag ha", hittade en på Curb i falun och någon månad senare hade ALLA killar trucker kepa.

siegfried

För någon dag sen började jag sätta ihop en spellista med personliga favoritlåtar från det här decenniet som snart är slut. Premissen är en låt per band/artist. Det stod snabbt ganska klart att jag inte har lyssnat på speciellt mycket musik, för att vara en som "är musikintresserad". Kom till ett skede där jag tänkte det var dags att "slänga in" någon låt med Frank Ocean, tänker ändå att han är en av "de stora" från 10-talet om man säger. Jag lyssnade rätt mycket på blonde när den kom, så det skulle väl bli nån låt från den tänkte jag. Men kunde inte komma ihåg nån låt den, bara White Ferrari där lånar melodin från nån beatles-låt, och det kändes som att det måste finnas nån bättre låt på skivan. Utan att ta reda på det genom att lyssna på skivan igen valde jag bara låten "siegfried", för jag tyckte mig minnas det som att det var en av låtarna jag gillade mest. Sen nån dag senare lyssnade jag på låten och den kändes helt okänd för mig, som om jag hörde den första gången. Men nog förtjänade den sin plats på listan ändå. Eftersom jag vill försöka jobba mer med transparens här på Marcus Akademi, ville jag berätta detta, så att om jag sedan publicerar listan här, så vet du/ni som läser att de flesta låtarna kanske inte alls har så stark "personlig anknytning" till mig utan mest är bra låtar jag har med för att fylla ut listan, så det inte ska se ut som att jag bara har lyssnat på tre band från detta årtionde.

Förra helgen var jag på bokmässan eftersom jag råkade få en gratisbiljett dit. Pengarna jag sparade på det fria inträdet kompenserade jag med råge genom att köpa en svindyr utgåva av X-men mutant genesis. I teg publishings monter satt anders teglund. Funderade på att gå fram och tacka honom för hans gamla blogg som hade enormt inflytande på mig när jag gick i gymnasiet, men pallade inte. Om han googlar sitt namn och hittar hit så kan ju detta vara tacket: tack! Tror även han hade en hand i att ge min egen blogg ett par läsare, genom att "reposta" nåt inlägg jag hade gjort.

Önskar att det hände roligare saker i mitt liv som kunde generera i roligare blogginlägg. Men det har tyvärr varit dåligt med sådant på senaste. Jag har blivit erbjuden att köpa sex två gånger i Rosenlund mitt på ljusa dan (eller tidiga eftermiddagen åtminstone). Båda gångerna var av samma person. Såg henne en tredje gång igår när jag kom ut från mataffären men då frågade hon mig inte.

Rapport från bokmässan

När jag var liten hade jag en "stående undran" om vilken stad fotbollslaget Elfsborg höll till i. Mina föräldrar kunde väl inte ett piss om fotboll så dem var det lönlöst att fråga, och det var ju inte tal om wikipedia eller nåt sånt, eller så var det väl bara något jag inte brydde mig tillräckligt om att leta upp svaret på. Men hur som helst, ett litet hopp fram i tiden och min mormor har börjat träffa en "herre", vet ej hur det gick till men det gjorde det i alla fall, det här var ju då efter min morfar hade gått bort, så hon och denne "herre" (känns fel att kalla honom gubbe, han var så att säga distingerad) har i alla fall påbörjat någon relation, och han bor i ett fint hus med utsikt över knutsbo tjärn, och vi brukar åka dit på söndagarna och äta middag, och ibland följer även han med mormor hem till oss. Det jag tänkte komma till var i alla fall att en dag frågar jag herren om det här med fotbollslaget Elfsborg, och får då svaret: "Älvsborg? Jo, det är ett område i Göteborg förstår du" och efter det går jag runt och undrar hur fan Göteborg kan ha ytterligare ett fotbollslag, utöver ifk, gais, öis och häcken. 

Har sett Alan Partridge: Alpha Papa tre dagar i rad.

[hox_pox]

Har börjat läsa House of X/Powers of X. Svider såklart lite i plånboken eftersom en måste köpa alla lösnummer (digitalt), men. Jag bestämde mig en gång att jag aldrig skulle ha ångest över att spendera pengar på serier, i alla fall inte så länge jag också tjänar dem pengar.

Jag läste typ halva Ulf Lundells Vardagar i somras, tänkte att det skulle vara lämplig, lågintensiv semester litteratur. Men jag blev mest irriterad på att han gnällde på allt. Utom alla fåglar som det var ett jävla tjat om, de verkade han inte ha nåt problem med. Men med allt annat. Det fanns dock ett roligt stycke när han pratade om hur han ångrade att han hade haft en blogg. Jag parafraserar: "Fick ett mejl från en kille: 'Det där har du redan skrivit om'". Haha.

En sista grej jag ska ta upp är hur deppiga miljöer det är i de tidigare säsongerna av Seinfeld. Alla lägenheter, kontor, kemtvättar, restauranger etc, alla väggar ser helt vattenskadade ut.

Sur

Ibland på kvällarna händer det att jag blir sittandes framför datorn och läser gamla blogginlägg. Är väl egentligen inget konstigt med det. De riktigt gamla grejerna läser man enbart för att det går att utvinna lite nostalgi ur det, men man får sitta med skämskudden redo för det är riktigt uselt skriven text man måste ta sig igenom. Men de senare åren kan det gå att hitta material som är helt ok. För ett tag sedan läste jag igenom våren 2013, en riktigt stark period om jag får säga det själv. Det finns dock saker som inte har åldrats speciellt väl. I nåt inlägg skriver jag att jag uppskattar salladsbuffén som finns på Hemköp, men att "jag får passa på att handla av den medan den finns kvar, för det är typ aldrig någon annan som står där och plockar, så snart kommer den väl försvinna".

Är sur på en facebook-grupp jag är med i. Det är en grupp där fokus ligger på, eller var i alla fall från början tänkt att ligga på, att publicera fotografier från staden där jag växte upp, både gamla och nya (men mest gamla), tillsammans med lite kuriosa om platsen, händelsen eller personerna som finns på bilderna. Jag lider ju av kronisk hemlängtan och nostalgi (jag FATTAR att man inte kan ”lida av nostalgi” men vet inte hur jag ska uttrycka mig) så jag valde att tacka ja när min pappa bjöd in mig till gruppen för flera år sedan (det är hans kollega och gamla kompis som är admin för gruppen), istället för att göra det enda vettiga, dvs hålla mig långt långt bort från den. Problemet handlar väl till stor del om att gruppen drivs av gamla människor, som inte har på facebook att göra över huvud taget. Det råder en ständig ”det var bättre förr”-stämning, det är ett evigt gnällande på kommunpolitiker, och nästan ingen kan skriva fungerande meningar. MEN det som stör mig allra mest är att administratören nån gång fick en idé om att gruppen skulle ha ”korrar” (alltså korrespondenter), personer som INTE bor i L*dvika och som har i uppgift att när det behagar komma med ”små uppdateringar” från deras plats på jorden. Så istället för att att bara handla om bilder och minnen av min hemstad så förpestas nu gruppen med otaliga inlägg från andra ställen. ”Korren från Berlin rapporterar" *bild på ett "glatt gäng" som dricker öl på en uteservering*, ”Idag skiner solen här uppe i Ånge”, ”Den här krabaten kom och hälsade på i trädgården i morse" *bild på en katt i en trädgård i nån random stad* . Man bara, jaha, intressant, kul att veta hur vädret är i fucking Ånge den här vidriga måndagen, det är verkligen därför jag är med här.

Jag vill skriva lite mer men klockan är mycket och jag borde lägga mig, för jag vill orka gå upp tidigt imorgon så jag hinner åka in till stan och ”shoppa” innan min tvättid. Jag är ledsen om denna information är för intressant för att kunna ta in, men då är det bara så.

Gamla idoler

För ett par veckor sedan spelade ju bad cash quartet på en festival här i göteborg. Jag var inte där och såg konserten, men jag läste alla recensioner jag kunde komma över dagarna efter. Jag vill minnas att jag höjde ett "varningens finger" när jag läste i nån av dessa recensioner att konserten hade ägt rum ett "stenkast" från örgryte, området där bandmedlemmarna hade växt upp och startat bandet för länge sedan. Jag tyckte att det var lite väl generöst att säga att trädgårdsföreningen, där den här festivalen höll till, låg ett "stenkast" från örgryte. Sedan insåg jag ganska snabbt att den som skrev recensionen skrev så för att skapa ett effektfullt narrativ, och det är ju inte annat än rätt, för det är väl det man vill ha som läsare. Sen tänkte jag att det är just det jag är dålig på, eller har varit dålig på, när jag själv skriver, eller bara återberättar saker. Att jag alltid måste återge saker så som de skedde, istället för att ibland förenkla för att göra det hela lite mer spännande eller kul att läsa/lyssna på. Så det är väl nåt jag får jobba med.

I alla fall, under själva spelningen befann jag mig själv ett mer verklighetstroget stenkast bort från trädgården, hemma hos min kompis V som bor mitt i centrum. Vi kollade på chernobyl tv-serien. Grämde mig lite att jag missade konserten eftersom BCQ var mitt första "riktiga" favoritband när jag var ca 11-13 år (hade dessvärre en numetal-period innan dess i lågstadiet och var besatt av l**p b*zk*t :( ). Har nog aldrig fått så starka känslor av någon annan musik som när jag lyssnade på Outcast på repeat på våra bilresor om somrarna då. Monday Morning i skymningen nån motorväg i skåne, herregud. Men tiden går ju, och jag skulle säga att under de senaste 5 åren har jag nog tappat nästan allt intresse för alla dessa gbg-indieband jag var besatt av en gång i tiden. Det känns ganska skönt faktiskt. När jag såg nyheterna om att de skulle återförenas kändes det tyvärr mest deppigt, och tanken på att gå och se dem spela år 2019 kändes inte lockande alls. Har dock inget emot återföreningar generellt egentligen, men det finns en väldigt deppig aspekt i det, och det är nog när man börjar tänka på vad som händer sen, efter återkomsten. Det blir kanske extra deppigt vid såna här "bara för en kväll"-återföreningar. Att bandet bara gör en eller en handfull konserter, säkert bejublade konserter men ändå, och tjänar lite välbehövliga pengar, för att sedan bara upplösas igen.

Nåväl. Fan vad dåliga och tråkiga reflektioner jag hade om detta. När jag läste recensionerna och både grämde mig och kände mig likgiltig på samma gång över att ha missat konserten, kom jag att tänka på att Martin som sjunger i bad cash hade en så jävla bra och rolig blogg för ca 10 år sedan, och med hjälp av wayback machine lyckades jag hitta delar av den, och det kändes som en mycket roligare nostalgitripp än en konsert. Blev lite illa till mods av hur pass många av inläggen jag kom ihåg nästan ordagrant, men men. Gjorde ju inte så mycket annat än att läsa bloggar på den tiden. De blogginlägg jag gillade mest var såna han skrev under perioder när hans band kanske inte var så aktivt, och han mest verkade sitta hemma i sin lägenhet. Har alltid känt en fascination för den tillvaron som jag tänker mig att såna lite halvframgångsrika musiker och artister har mellan sina skivsläpp eller turnéer. Måste ju vara en väldigt tråkig tillvaro, fylld av tristess och ångest, vilket framgick ganska tydligt i Martins blogg, men ändå kan jag inte låta bli att romantisera den.  Det är väl iofs i princip samma sak som att vara arbetslös, så om jag nu själv vill uppleva det skulle jag ju bara kunna säga upp mig från mitt jobb. Inte helt otänkbart att det händer faktiskt. Det allra roligaste på martins blogg hur som helst när han berättar om första gången han använde internet, och han skriver att han besökte en "porrsight".

När det gäller missade konserter grämer jag mig otroligt mycket mer att jag inte såg mark knopfler på scandinavium förra veckan. Tror det hade varit som balsam för min trasiga själ faktiskt.

Klämdagen från helvetet

Idag har jag varit på musikaffären och testat förstärkare. Jag måste ha en till lägenheten men lyckas inte bestämma mig för vad jag ska ha. Vill ha en rörförstärkare men är rädd att de är too loud, men samtidigt tycker jag att dem mini solid state stärkarna jag testat (orange crush och boss katana) låter PISS. Vad ska jag göra... gick i alla fall till max efteråt och köpte en vegansk kycklingburgare som jag tog med hem och åt medan jag kollade på frasier. Sen har jag läst Inferno på min iPad trots att ögonen blöder. D gör dem iofs vad jag än gör... nu när jag sitter och skriver på datorn har jag mina terminal glasögon, de brukar funka rätt bra på jobbet men inte här hemma. Har blivit tvungen att vrida upp textstorleken på alla sidor jag går in på, så alltid när jag är inne på typ aftonbladet blir jag förvirrad när en helt menlös nyhet basuneras ut med enorma rubriker och bilder. Sen kommer jag på... det är ju ju zoomat med 250% :/ igår på kristi himmelfärds mådde jag ungefär lika dåligt som jag gör idag men på ett lite annat sätt. Dels så bidrog det kassa vädret med mkt deppig energi. Började dock dagen med att springa nästan en mil, det var rätt skönt. Sen satt jag ensam hemma resten av dagen vilket inte kändes lika bra. Orkade inte laga mat så gick och köpte den nya oumph burgaren på sibylla. Lekte ett tag med tanken att sitta och äta den där, på plats, som för att maxa ångesten, göra en grej av hur miserabel en dag kan vara, men valde klokt nog att ta med maten hem. Kollade på tre eller fyra avsnitt av Line of Duty. Även om d e sjukt bra och spännande kände jag lite att jag borde ha tittat på något mer upplyftande när jag mådde så mycket piss. Men kunde inte komma på vad det skulle vara, och ville inte hamna i det sedvanliga letandet och velandet så körde bara på med LoD.

Jag tror att ca 80% av varför jag mår så dåligt beror på jobbet. Mest hur situationen på jobbet ser ut och har sett ut den senaste tiden (stressigt så in i), men också bara ATT jag har ett jobb. Vid den här tiden förra året hade jag inget jobb, och sett i backspegeln var det en av de bästa perioderna i mitt vuxna liv. Min tillvaro såg ut ungefär såhär: Hade en eller två hemtentor jag behövde "sitta lite med" till en gammal kurs jag hade skolkat från på lärarprogrammet. Övrig tid kunde jag göra exakt vad fan jag ville. På mornarna satt jag på ett café i Majorna och läste serier. Jag gick och såg Infinity War på bio kanske fem gånger. Jag tog promenader på Änggårdsbergen.Jag låg hemma i sängen och kollade på Monster. Jag åkte hem till J på Masthugget, gick upp till kyrkan i skymningen och lyssnade på musik. Sen åkte jag hem till ludvika och kollade på fotbolls-vm, tog promenader och lyssnade på trust fund. Det var liksom som att jag kunde andas bättre än jag kan nu när jag har ett jobb. I sommar kommer jag ha fem veckors semester, men jag är rädd att jag inte kommer kunna andas på samma sätt då. Att jag bara kommer gå och tänka på att ledigheten snart är över. Och sen kommer den vara över och då är det ett år kvar till nästa semester. Ett år där jag inte kommer kunna göra allt det som jag egentligen vill göra.Men men. Hyran måste ju betalas. Och det är ju också lite nice att ha massa pengar, att man kan ha netflix, viaplay, hbo osv utan vidare. Att i alla fall veta att man har råd att köpa en gitarr förstärkare, även om själva köpet aldrig blir av pga beslutsångest.

7/3

Den här veckan har jag varit typ "halvsjuk". Egentligen har det pågått sen kanske förra torsdagen. Känns som en förkylning liksom "är på väg" men aldrig riktigt kommer. Sjukanmälde mig igår för att vila rösten, eftersom det har känts som mest jobbigt efter mina lektioner. Det är oroande eftersom jag ska till Stockholm i helgen, dvs imorgon, igen.

Förra veckan var det otroligt fint väder. Det är synd att jag inte riktigt kan ta tillvara på såna dagar längre, inte på samma sätt som när jag pluggade och ofta hade minst ett par "lediga" dagar i veckan. Nu sitter man bara inomhus hela veckan. Det är trist. Men ett par gånger tog jag en promenad på lunchrasten, bort till kyrkogården som ligger nära jobbet. Gick där och lyssnade på Cass McCombs och Lomelda, och kisade mot solen och Ullevi. Det var trevligt, även om promenaderna knappt var en bråkdel så långa som jag egentligen hade velat att de skulle vara.

Igår när jag var hemma sjuk kollade jag klart på nya säsongen av True Detective. Den var väl inte mer än okej.

21/2

I helgen var jag i Stockholm. Förut hade en sån grej säkert genererat minst ett par alldeles för långa blogginlägg, men så blir det nog inte nu. Eller kanske. I alla fall så var jag där och repade med Jonas och Slarts i deras bands replokal. Det var slarts som övertalade mig att åka dit och göra det. Vi pratade om det redan för två år sen i gbg, samma vecka som vi gick på cass mccombs-konserten som jag skrev om i förra avsnittet, tänkte jag skriva, men inlägget heter det ju. När vi pratade om det då kände jag mig otroligt pepp, sen blev det inget av det på grund av massa anledningar, fast kanske mest på att jag är usel på att få såna saker gjorda. Sen pratade vi om det igen på juldagen i ludvika, när han, jag och j satt i ett litet hörn inne på hotellbaren som under kvällen fylldes på allt mer av gammalt skolfolk man kanske kände en gång i tiden men nu inte ens hälsar på. Den här gången hade vi också druckit alkohol, och det kanske tack vare det eller i alla fall med hjälp av det som vi eller snarare slarts såg till att boka in datum för att det faktiskt skulle ske. Så på fredag kväll tog jag tåget till huvudstaden och stannade till söndag kväll och spelade musik m mina bästa vänner.

När jag kom till stockholm på fredag kvällen mötte slarts mig på stationen och jag köpte ett 72-timmars SL-kort som jag sen använde två gånger totalt. Vi åkte hem till hans lägenhet vid medborgarplatsen och lämnade min väska och min gitarr. Sen gick vi "en runda" där i SoFo och "kikade in" i nästan vare bar vi gick förbi. Det var så mycket folk överallt så vi bestämde oss för att köpa snacks och gå hem igen och kolla på netflix. Vi såg första avsnittet av Umbrella Academy, som jag tyckte var ganska bra och mysigt, men behöver nog se några fler avsnitt för att bestämma mig helt. Tyckte dansscenen kändes lite krystad. Fast vet inte om krystad är rätt ord. Har lite svårt för såna scener i alla fall, vet inte riktigt vad för funktion de ska fylla, det känns som att det mest är ett sätt att fylla ut tiden, kanske med ursäkten att det ska få en att gilla karaktärerna mer. Vet att det väl egentligen inte heter "karaktärer" på svenska, men i så fall tycker jag man ska genomföra en språklig reform så att det faktiskt kan heta så. Den sämsta sån "dansscen" jag kan minnas just nu är i alla fall i filmen Zack and Miri Make a Porno, när de har nån slags hemmafest hemma hos de två titelkaraktärerna, och det blir en sån montagescen där de bara tramsar runt på vardagsrumsgolvet i olika konstellationer. Det känns som att slukas av ett narrativt svart hål. Finns ju en liknande dansscen i Clerks 2 som jag dock tycker är u-n-d-e-r-b-a-r. Umbrella Academy var i alla fall bra, sen gick vi och la oss och jag sov oväntat bra på luftmadrassen jag fick låna. På lördagen sen gick jag och slarts och åt frukost på ett kafé på söder. Slarts betalade 75 kronor för typ ett dricksglas med oatly yoghurt och lite müsli. Jag åt en hummusmacka som var ganska god. Eftersom caféet låg liksom en trappa ner från markplan satt fönstrena en bit upp, och vid ett fönster fanns det ett litet typ barnbord med barnstolar, fast det var nog bara tänkt som dekoration och inte att barn faktiskt skulle gå upp där och sätta sig. Jag berättar detta eftersom när vi typ var klara kom det två vuxna människor, förmodligen ett par, varav den ena klättrar upp och sätter sig vid det här miniatyrbordet, och hans partner bara skrattar och sen går och beställer åt dem båda. Jag vet inte om hon gick upp och satte sig där också sen, för vi gick därifrån. Men sjukt var det. Ute var det väldigt fint väder, typ den finaste dagen hittills på året, och eftersom vi skulle tillbringa hela eftermiddagen i replokalen bestämde vi oss för att promenera bort till kungsholmen där den ligger. Det var en fin promenad, men det var också jobbigt eftersom jag släpade på min gitarr hela vägen och fick mkt ont i axlarna efteråt. När vi kom fram lämnade vi mina grejer i replokalen och gick och handlade på ett ICA som låg i närheten. Jonas hade ännu inte anslutit. På ica köpte jag godis och slarts naturgodis. Jag köpte även en trocadero zero. Sven Wolter gick också omkring därinne och handlade. Sen gick vi tillbaka till replokalen och när jonas kom strax efter började vi repa. Så höll vi på till kanske klockan 20. Då gick vi till en indisk restaurang, också den i närheten av replokalen, och åt. Vi hade tänkt gå på en konsert sen, men vi var väl alla ganska slut efter repet, plus att vi hamnade i matkoma (vet ej om man uttrycker det så iofs), så efter mycket beslutsångest gick vi istället till gamla stan där vi hamnade på nån folktom pub. Efter det gick vi vidare till söder och hamnade på snotty. Sen gick vi hem och la oss.

På söndagen gick jag och slarts återigen ut och åt frukost, den här gången på ett "riktigt" frukostställe vid Nytorget där vi fick mer gedigna frukosträtter än på caféet dagen innan. Slarts tog en skål med yoghurt, nötter och nån slags hasselnötskräm, och drack en cappuccino till det. Jag tog en macka med avokado och någon slags ärtpesto på. Det var mycket gott. Sen tog vi en promenad upp till berget där vid fotografiska och mosebacke, vet inte riktigt vad det har för namn, men där tittade vi lite på utsikten över stan, och sen gick vi vidare över till gamla stan där vi gick in på Comics Heaven och vi, eller mest jag, kollade på serier. Köpte andra volymen av Umbrella Academy och var även påväg att köpa X-men Season One men bangade ur, ångrar det nu eftersom den är så bra men förmodligen piss svår att hitta. Sen gick vi i alla fall vidare bort till "repan" och kom dit nästan exakt som jonas, och så fortsatte vi repa till kvällen då vi gick och åt, den här gången på ett burgarställe, sen åkte vi buss bort till centralen där jag sa hejdå och gick av och de andra två fortsatte bort mot söder. På tåget hem fick jag huvudvärk, vet inte om det var för att jag försökte läsa UA eller om det bara var ett samlat resultat av hela helgens ansträngningar. Har tur som har sovmorgon på måndagar, så jag kunde sova ut lite, men trots det har det varit en ganska kämpig vecka. Men det var det ändå värt.

11/2

Har tänkt att jag måste börja skriva här igen. Så nu gör jag det. Det har hänt "både ett och annat" sen sist jag höll på å blogga, men det har jag tyvärr inte tid att gå igenom just nu. Får väl kanske köra en recap vid tillfälle. Mest för att jag själv tycker det är trevligt att ha saker dokumenterade. Insåg det när jag var inne och ögnade igenom några inlägg på min gamla blogg. Minns att jag tyckte de blev otrolig sega och innehållslösa när jag skrev dem, men såhär i efterhand känns de ändå hyfsat läsvärda. För mig själv åtminstone. Stör mig däremot på att jag alltid skriver så jävla slarvigt. Alla inlägg kryllade av slarvfel, men det kanske är ett tecken på att jag ändå hade lite skrivlust på den tiden.

Övervägde också att lägga ner den här domänen och börja med en ny blogg nån annanstans, men nä, det här får fan förbli min plats. Rent fysiskt har jag dock flyttat, efter fem-sex år i min studentlägenhet i Guldheden. Nu bor jag i en ny studentlägenhet på Hisingen istället, men jag studerar inte längre, utan det är J som jag bor tillsammans med som är studenten. Det känns helt ok att bo här där vi bor. Utanför fönstret är det en stor byggarbetsplats, eller kanske rentav flera. Det är inte så fint, men bortom byggena ligger Ramberget, det är desto trevligare. Hade gärna tagit en promenad där nu idag, men jag måste åka till jobbet istället. Det är också något jag gör nuförtiden, jobbar. Det är väl både på gott och ont, men just nu känns det mest på ont. Får skriva mer om det sen antar jag.

Gårdagen, eller i alla fall några timmar av den, tillbringade jag i Munkebäck. Det låter som att jag var där och gjorde nåt speciellt, hälsade på en kompis eller så, men så var det inte. Jag bara gick runt lite. Eller, min kompis V hade sökt en lägenhet där, så han föreslog att jag skulle åka dit och kolla in området (själv var han tvungen att jobba). Först tänkte jag att det var för långt att åka, men sen bestämde jag mig för att åka dit ändå, för jag hade ingen lust att ta en promenad här på Hisingen. Så då åkte jag alltså till Munkebäck och gick runt i området där V (kanske) kommer bo. Det är ju fint där och så, men just när jag kom till gatan där lägenheten låg blev blev det dåligt väder (hade varit strålande sol hela dagen fram till dess), och vid en av portarna stod två män som mycket väl kunde passera som nazister, eller åtminstone kriminella i någon mån. Så när jag lämnade gatan gjorde jag det med en lite dålig känsla i magen.

Har också lyssnat på musik i helgen. Cass McCombs nya skiva Tip of the Sphere. Tycker den är bra. För typ exakt två år sedan kom min kompis Slarts ner hit på besök från Stockholm och vi gick och såg Cass på Pustervik. Efteråt gick vi till en bar på Andra lång och drack alkoholfri öl. Det måste varit mitt i veckan för det var i princip tomt på baren. I alla fall, det är jobbigt att tiden går så snabbt ibland. Nu måste jag verkligen åka till jobbet. Först ska jag dock gå till biblioteket och hämta en bok som jag reserverat.