Lite mer om Goodnight Punpun: Kände mig hyfsat oberörd när jag läst ut den sjunde och sista volymen? Är jag psykopat kanske. Har iofs en teori om att jag blev såpass förstörd där i andra, tredje volymen nånstans att nånting helt enkelt stängdes av inne i mig, att jag efter det kunde cruisa mig igenom resten av serien och bara kallt observera allt det förödande.
Eller, mer troligt, så blandar jag ihop oberördhet med tomhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar