Jag köpte min första Strokes-skiva, Room on Fire, på CD-specialisten i Falun 2003, hette det så?, CD-specialisten?, jag tror det, i Borlänge fanns Rocks, där köpte jag diverse Green Day-skivor, men på CD-specialisten i Falun köpte jag RoF, min första Strokes skiva, jag hade upptäckt dem när jag såg videon till 12:51 när den kom, på internet, den fanns i någon slags "hub" i Real Player, vad för slags "hub"? Ja, någon slags hub där de samlade ny musik och nya musikvideor, som i någon liten flik man klickade på i själva spelaren, eller om den kom upp som en egen ruta, en pop up-ruta, och där fanns videon till 12:51, i vilken bandet befinner sig i någon slags sci fi-interiör och framför låten, och jag minns att det kändes futuristiskt och melodiskt, och jag lyssnade och tittade flera gånger, och sedan laddade jag ner alla deras tidigare låtar jag kunde komma över på Kazaa eller DC++ eller Limewire eller vad jag nu använde, inte Soulseek, för jag förstod aldrig hur man använde soulseek, vilket är lite synd för jag tror det fanns mycket guld där, jag laddade ned Someday, Is this it, Last Nite, The Modern Age, Hard to Explain, och Soma, den senare var väl den enda som aldrig fastnade, sen kom Room on Fire och då köpte jag den på CD-specialisten i Falun, dit vi brukade åka kanske en helg var tredje månad, och det kom att bli "min" skiva med The Strokes, av den enkla anledningen att det var min första skiva med dem (för det är trots allt en sak att lyssna på enstaka låtar man laddar ned och att lyssna på ett fysiskt album man äger i sin walkman samtidigt som man tittar på omslaget och övrig artwork och läser låttexterna noggrannt och, kanske ännu mer noggrant, läser alla "credits" i konvulutet) men också för att det var en så jävla bra skiva, en skiva stilla och djup som en sjö man stiger ned i en sen, ljummen sommarkväll och aldrig vill gå upp ur, även om man förstår att man tids nog måste det eftersom det börjar mörkna och inte bara det, man hör hur det börjar mullra och långt borta i fjärran, ovanför trädtopparna som utgör horisonten på andra sidan sjön ser man allt fler blixtar på himlen och man vet att ovädret snart är över en. Så var det att lyssna på Room on Fire, men det var länge sen nu, 20 år sen den kom, och jag lyssnar sällan på musik överhuvudtaget som jag lyssnade på då, för oavsett hur bra den har stått sig kan det aldrig bli lika bra som då, som när man var 12 och upptäckte universum för första gången, och därför är det väl kanske bra att man inte upptäckte mer musik då, att man inte betade av allt, för då hade ingenting gått att lyssna på idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar