Milen i Skatås

En förmiddag vid den här tiden förra året, alltså alldeles i början av sommaren, bestämde jag mig för att åka ut till Delsjöområdet och springa en mil. V hade tipsat om att det fanns olika joggingrundor på olika sträckor där i Skatås. Jag hade precis blivit klar med fjärde året på min utbildning och hade framför mig en sommar fylld av ingenting förutom ett fotbolls-em som precis hade dragit igång samt en relativt ambitiös plan på att spela in en demo hemma i dalarna dit jag skulle åka så småningom. Men innan det tänkte jag hänga kvar lite i gbg och fick då för mig att springa milen i skatås.

Det var en rätt så lång bit att gå från spårvagnen upp till motionscentret i skogen där joggingsträckorna fanns. Hela vägen var dessutom en uppförsbacke. Jag hade gått i samma backe ett par gånger sommaren innan, när jag skulle bada i Delsjön med V eller om det var med J. Det var en rätt mulen och lite småkylig morgon nu när jag gick där ensam, och det var helt perfekt, älskar tidiga sommardagar med dåligt väder. Extra bra är det ju om man ska springa. Den där backen bara fortsatte och fortsatte. Jag måste varit ute rätt tidigt, för jag skulle ju hem och se fotboll sen och den började väl klockan 15 tror jag.

Sen kom jag fram till det där motionscentret och sprang in i skogen. Jag hade gjort nån spellista med massa "uptempo" låtar som jag tänkte skulle göra det lättare för mig att springa, annars brukar jag lyssna på poddar när jag springer kortare sträckor. Det var hursomhelst en mycket gemytlig stund jag hade för mig själv där på elljusspåret. Ibland sprang jag förbi nån person med en hund, annars var det glest på folk. Jag kom vid ett tillfälle ut ur skogen och sprang längs vattnet, där hade jag paddlat kanot sommaren innan. Nu sprang jag istället uppe på land. Tänk så det kan bli. Sen sprang jag längs några klippor, och ovanför dem låg de väldiga radiomasterna som jag ser hemifrån min lägenhet. Ibland står jag och tittar på dem när de blinkar som ett utomjordiskt rymdskepp på nätterna när jag inte kan sova. Och nu befann jag mig alldeles intill dem. 

Mot slutet av rundan kom jag till ett öppet område, nästan som en äng, där jag sprang i en nedförsbacke och kunde se ända till Bergsjön eller kanske Angered. Vet egentligen inte vad det var jag såg men jag kände igen en speciell byggnad som även den går att se från min lägenhet, men som jag nu såg från en annan vinkel där jag också kunde se de omkringliggande husen. Det kändes märkligt på något sätt. Helt plötsligt befinner man sig på nya platser och ser nya saker eller bekanta saker mer ur ett nytt perspektiv. Ja ja. Jag lunkade i alla fall på i mitt trötta tempo och kom till slut i mål. För första gången i mitt liv hade jag sprungit en hel mil. Det kändes bra. Gjorde det nån till gång den sommaren, men inte i skatås, eftersom jag sen mest befann mig i dalarna där jag spelade in en hopplös demo som jag inte lyckades färdigställa precis som med all musik jag försökt få ihop de senaste fem åren. Nu har det hunnit bli juni igen och jag ska återigen åka hem till dalarna ett tag, redan imorgon. Men när jag kommer tillbaka blir det lätt att jag drar till Skatås igen.